Nytta med nöje

Idag startade jag dagen med en date!
Min lilla fröken Lina Lija. Vi började med att fika , semla och wienerbröd oh my god så gott och onyttigt mitt jättestora wienerbröd var:) Å tiden går så jäkla fort när vi filosoferar ihop..men vi satt där en bra stund, kanske kommer vi med på kort i nån tidning oxå, nån gubbe tog kort eller oxå var det på tanten som sålde stödstrumpor han tog kort. Återstår att se.
Sen tog vi några affärer, och så råkade vi hamna på Sportex. Då såg vi några crosstrainrar som vi tyckte såg fina ut så vi förenade helt enkelt nytta med nöje och tog ett litet träningspass där :) såg även några löpband som klev på men nähä det hände inget...kontakten Lina hahaha!
Sen sa jag och söta gröna solskensmössan hej då och så åkte jag iväg men bilen ville visst svänga ner till Rusta idag.
Hemma lite senare...Emma och jag åkte till solen en sväng, så underbart. Nästan somnade.
Hemma sen.. pojkarna badade och lekte och hade roligt en bra stund, utan några större incidenter. Är så härligt när det är så, för just nu är det annars väldigt mycke bråk och bus och hårda tag.
Så var det då dax för ny påfyllning av snö....suck!!!
Nu ska jag nog ta och fixa fram lite mer green tea lemon. Love it.
Dagis för felix imorrn. Albin får nog vila upp sig ett par dagar till, så fort han anstränger sig hostar han så mycket.
Idag kände jag av en sån där känsla igen. Att det var nån mer här hemma, fast det inte var det. Energitjuvar sa ju han den där mediale mannen. Låter inte så skrämmande så jag låter dom hållas. Här finns ändå inte så mycke energi just nu att ta utav. Mohaha.

Söderut.

Det är vädersträcket jag vill följa nu. Nu är det änna väl kallt, -20 igen.
En tripp till varmare breddgrader hade ju därför inte suttit fel just nu.
För ett tag sen planerade vi att åka till fjällen, men man är liksom inte så sugen längre på att åka till ännu mer snö, är mättad på det så de räcker nu. Ända till december ungefär. Så fjällreseplanen är väl nerlagd för nu..Vi får väl se.
Idag känns det som om jag bara jäst som en degklump. Inte nån promenad, ingenting. Sov på soffan en sväng, kändes som om jag var på väg att få det barnen haft, ont i kroppen, jättetrött och ont i halsen. Men sen har det vart bättre under em. Så har man vart på kalas och ätit en masssa gott och jäst ännu mer då, å så toppade vi det med äpplepaj och vaniljsås. MMM så gött!!!! Å vad gör jag nu... äter lite ostbågar, popcorn och dricker cola. Light iof men vad hjälper det haha! Ja man hör ju, mår nästan dåligt av att bara skriva det om en sån äckelsvullodag. Imorrn får det bli skärpning igen. Å nej, Lina o jag ska ju gotta till det och strosa i lite affärer och fika ju <3 ja ja, man behöver ju inte ta alla kakor man ser för det. Sen ska det bli promenad och så ska nog Emma och jag åka o sola!
Felix har mycket älgar att prata om sen då vi smällde med en. Men mest av allt är det just nu att, -mamma, du blev oxå ledsen." Det där med att se sin mamma eller pappa gråta minns jag hur man själv tyckte om det när man var liten. Inte för att jag sett min pappa gråta mer än en gång i mitt snart 34-åriga liv, men sin mamma har ju hänt nån gång. Man blir nästan osäker, när man är liten och ser vuxna gråta.Vet inte hur man ska hantera det, jo klart man ville trösta, men det var nog nästan lite mer läskigt. Undrar om det är så Felix känner det nu då? EFter som han pratar mycket om det. Ja, jag blev ledsen för att jag blev så rädd förklarar man. Men inom mig var det ju mest för att jag blev så jäkla rädd när man tänkte på hur det kunde ha gått, vad som kunde ha hänt. Och så var det ju av lättnad för att det ändå gick bra.
NU börjar snart "Trauma, livet på akuten" å det tänker jag se. Får nästan så mycket inspiration att jag skulle kunna tänka mig att plugga vidare för det. Tål att tänkas på//

Att tro på nåt.

Fredag, fredag, oh lord, va trött jag är på ordet FredagsMyyyys!!! Eller oxå är jag lite bitter för att det inte är det minsta fredagsmys i sikte här bland penicillin, Ipren, Mollipeckt och allt annat medicinkraffs. Nä, det är jag inte, bara trött på sjukdomsläget just nu, längesen jag känt mig så instängd som jag o barnen har vart hela veckan. För det har vi ju verkligen vart. Ingen idé att ha vart ute i kylan , blåsten och allt vad det var med deras hosta. Så idag blev det återbesök på v.c med A, så F var överlycklig att han kunde va på dagis den stunden jag o A åkte. Resten av dagen har F vart rätt sur och jag antar att det var för att jag hämtade honom mitt i alt det roliga på dagis. Så på Måndag blir det lycka för honom att komma tilbaks. Och jag hooooppas att A mår bättre under helgen nu. E:O:D. (end of diskussion).
Klagomuren borde denna blogg heta känner jag, haha så träffande:) Ibland blir det så. Synd bara att det redan dykt upp missförstånd.. Men det var ju det där med att man tolkar det man läser på sitt sätt, man *antar* att det är si och så, drar slutsatser utifrån vad man läst och vips så kan det bli nåt annat. Men jag tar det, det gör ju inget, jag tycker bara det är skönt att skriva av mig och så får det bli vad det blir!
En gång när jag var liten, och hoppade i höet, så gick golvet sönder och jag ramlade rakt igenom taket och ner i ladugården. Och precis där jag landade låg det en liten hög med halm, som dämpade fallet. Jag kan komma på det där ibland, känslan som när nån drar undan mattan under fötterna på en, hur det kändes. Och jag är så säker varje gång på att jag hade någon räddande ängel med mig då. Kanske var det där första gången jag fick nån kontakt med nåt övernaturligt..?
En annan händelse var några år senare, då jag och en kompis, lena nr 2, var ute och red. Min häst betedde sig plötsligt konstigt, hon vacklade och stapplade och föll ner i ett litet dike. Jag hoppade av och började lossa sadeln och tränset av nån anledning. Och här kommer det konstiga övernaturliga, jag fick på nåt jättekonstigt sätt, oanade krafter- upp hästen ur diket, satte mig där på vägkanten med hennes huvud i mitt knä och bad till nån om det nu fanns någon, att inte låta henne dö. Hennes ögon rullade och hon andas så konstigt. Lena nr 2 hade ridit iväg för att hämta hjälp. Men min älskade häst, hon dog där och då, med fölet i magen. Gud, jag blir alldeles tårögd när jag skriver om detta, kommer aldrig nånsin att glömma den dagen, platsen, händelsen, känslan.
Sedan dess är jag alldeles övertygad om att det finns nåt som vi inte kan förklara, andra sidan , kalla det vad man vill. Det är flera händelser efter dessa som bara gjort det mer och mer tydligt för mig. Ändå är det lite skumt..man kan på nåt sätt inte tro på det om ingen kan förklara...
Ska ta tag i det där nån dag och ta reda på vad det är frågan om.//

Ont om tid.

Mycket märkligt. Hur kan man ha så ont om tid när man är arbetslös...? FÖrbaskades skit, blir stressad, vill hinna med men det verkar va en svår nöt att knäcka. Men skam den som ger sig!
Jag visste att det jag skriver kan misstolkas.Kanske ska förklaras, inte alltid det handlar/kommer att handla om min egna närmsta relation...kan lika väl handla om känslor/relationer till vänner, familjemedlemmar m.fl... Så lugn bara lugn vännen :) Vill inte skriva namn, ibland passar det sig liksom inte....
Jag undrar just hur jag ska hantera det där. Ska jag backa, säga till, fråga, låtsas som om inget hänt- fast det har det ju, ¨det kan man inte bara vifta bort. Såna händelser som kan sätta sig, som man inte bara vill eller kan glömma, de ska man nog ta en funderare på..som ikväll t.ex. Å jösses va jag är duktig på att filosofera om just det. Jag kan nog snart få ihop ett bra svar.
Så, denna dag.. På f.m var jag inne och fick nålar, så lugnt och skönt och bara ha en halvtimmes tystnad, uppskattas very much efter denna vecka där det mest vart gnäll, gråt, bus,knappt nån sömn...Barnen var hos sin farmor o ena faster, vilka klippor att ha!!
Vore så skönt att ha mamma o family närmare sig, så man kunde ha lite fler barnvaktsalternativ...Men men.
Imorrn kan det hända att jag lyxar till det och sticker utomlands med Sara den rara! haha det är en väldigt bra sol på det stället. Bäst o passa på innan dom stänger ner och släcker alla såna ställen.
Ikväll la jag in turbon o tog mig en härlig promenad på glashala plogade gator med iskall vind. Men fort gick det o gött är det när man kommer tillbaks in igen. Ska nog skaffa mig ett par stavar oxå, så får jag ännu mer fart!
Nu ska jag komma med ett jäkla bra tips. Lyssna på I´m on fire med bruce Springsteen. Soo lovely.
Nu ska jag titta i godisskåpet, bara titta och lukta, sen gå därifrån. Mohaha.
Godnatt.

Drömmer jag?

Är det verkligen möjligt att det som nyss hände verkligen hänt?
Somnade barnen PÅ RIKTIGT på 3 minuter???? YES det är sant. Efter att ha läst bok, godnatt, låg jag och höll andan i nästan alla tre minuter och jag kan inte fatta att dom somnat....Var dom verkligen så trötta alltså? Eller läste jag med en sån sövande ton ...whatever, nu sitter jag iaf här , i soffan, under filten och spanar på snön som vräker ner...igen,. Klart, lite tidigt kanske för våren att komma redan nu, men en liten smygstart kunde väl ändå sitta fint nu..? Lite härlig vårluft, åååå va det är härligt!! Men nädå, nu är det mitt upp i snöyran och stormar..
Idag har jag fikat o fikat:) Nä, först var det ju besök på vårdcentralen med bröderna Bus.
Dom fick "andas rök" , inhalera, båda två. A fick adrenalin och F fick ventolin.
Sen kom Kim, Teo och Telma. Barnen lekte, bråka, busa, allt var som vanligt med andra ord haha! But I like it :) Å Kippi å jag är bra på att dricka kaffe, så det gjorde vi. Och resonerade som vanligt om allt mellan himmel o jord...typ:) <3<3<3
Å sen när dom åkt hem dröjde inte länge förrän solskenet i gröna mössan stod där med sin lille skutt! Lina & Alfons:) Så nu blev det lite fika igen, oooh so lovely:) Lina o jag filosoferade eftersom det är våran grej, funkar alltid lika bra <3<3
Å så har jag ju pratat med ett annat hjärta som tyvärr bor 22 mil härifrån, min Kicki. You know I Love you.
Annat än vänskap då... Ja, vad var det nu med relationer som jag funderade på... det är så krångligt ibland så man skulle önska man kunde ta ett steg tillbaks och se på situationen utifrån på nåt sätt.. är ju inte så lätt att se det ur nån annans perspektiv när man själv är mitt upp i det..men om man försöker, kanske skulle det va lättare att förändra då, eller att förstå hur och varför personen gör som den gör eller säger..Jag blir nog inte klok på det om jag inte tar ett steg tillbaks, eller om jag möjligtvis kunde åka bort på typ spa eller nåt och bara va, känna efter och tänka. Eller kanske bara inte alls tänka, utan istället koppla bort. Men då är ju ändå frågetecknen kvar när man spa-at klart och man får ta tag i funderingarna på vägen hem igen..
Det ordnar sig nog,klart det gör , men det tål att spekuleras i 102 gånger haha!
I don´t understand what´s on you mind. Tell me, tell me, I can´t read your thoughts. You are all that I want, so please help me understand. I´ll still be here when you have come to your senses. That´s the way it is.

Simsalabim!

Nu tycker jag att det räcker med hostan...Hela hela dan har mina småtroll gått runt här och kraxat.
Själv har jag vart på en stunds akupunktur i eftermiddag, ska dit på torsdag igen. Det är värt varenda nålstick bara jag slipper ha så mycket migrän. Å hittills har det ju funkat, så jag är lydig och går dit igen. Annars brukar jag tröttna på nåt jag påbörjat om det inte verkar funka positivt efter några gånger. Å så ska vi börja träna, Lina o jag. Se bara hur det gick med våran Friskis-jympa! hahahaha det var en intressant kvart vi prövade på. Men detta vi ska ge oss på nu tror jag blir bättre, å så kan man ju simma ibland eftersom det ingår. Låter mycket lovande.

Jag blev riktigt rädd idag, när jag i lugn och ro strosade runt inne på coop och gick några varv runt skåpen med bullar och annat gott bara för att lukta (köpte inte!!!) , så ringde iaf min syster. Hon talde om att mamma åkt in till NÄL för misstänkt blodpropp i foten/benet. Hon har nu fått tre sprutor blodförtunnande och ska in o röntgas imorron.
Mamma, du ska inte ha ont!!

Kallt idag, men jag ska strax ge mig ut och gå i snabb fart. Här ska förbrännas den där otroligt goda after eighten jag stoppade i mig förut. Eller va det två bitar kanske....?
Jaha, onsdag imorrn. Kan hända att my friend Kim kommer imorrn. Hon är oxå bra på att filosofera. Skönt med vänner som kan den konsten.
Barnen får nog vara hemma imorron oxå, Felix vill nog till dagis men jag får se hur natten blir med hans hosta.
Det finns en text som jag gillar. Här kommer en del av den:
Att vara stark är inte
att aldrig falla
att alltid veta
Att vara stark är inte
att alltid orka skratta
att hoppa högst eller vilja mest.
Att vara stark är inte
att lyfta tyngst
att komma längst eller
att alltid lyckas..

Att vara stark är
att se livet som det är
att acceptera dess kraft
och ta del av det
Att falla till botten
slå sig hårt och komma igen
Att vara stark är
att våga hoppas
när ens tro är som svagast
Att vara stark är
att se ett ljus i mörkret
och alltid kämpa för att nå dit.

LÅNG dag.

Å gud om du nu fínns, se till att ta bort mina barns hemska hosta på en gång helst. Att ha två små sjuka killar hemma, när det är strålande sol och vackert vinterväder ute, det är ett riktigt hån. Och att ha superhuvudvärk gjorde inte denna dagen till nån av dagar som jag räknar som bra. Jag är bitter, sur, och allmänt otrevlig idag känner jag. Iaf inuti på nåt sätt.
Killarna o jag har ändå lyckats myst, mest sett på film, ritat skattkartor, byggt torn, rivit torn, medlat mellan bråk som är värre än grannfejdens... Å plötsligt knacka det på dörren, och sovsnygg (sovful alltså) och ovårdad hasade jag iväg o öppnade dörren och där stod bara ett enda mysigt solsken i grön mössa o log <3 <3 Lina, tack :)
Nu sitter jag här och funderar på varför jag inte har gått och lagt mig för länge sen med barnen...I krupphostelandet och förkylningsastmans medicinångor så vore det bättre för oss alla att bara sova sova sova, och vakna pigga och fräscha.....
Ikväll har jag inget mer att komma med.. Inget alls faktiskt. Godnatt//

Ibland blir man trött..

Jaha, då var denna helg snart över. Det blir så tomt varje gång dom åker hem, familjen. Men det har vart jättemysigt.
Men så var det Albin, han har blivit sämre , vi har vart inne på jouren med honom och det var halsinfektion och de stora röda märkena som kom så plötsligt, dom hade typ försvunnit när doktorn skulle kolla det. Men det hörde tydligen ihop med nåt virus...
Så imorrn blir det alltså till att ha honom hemma, men F får gå till dagis om inte hans hosta blir sämre under natten..tralalala för sjuka små barn.....Man borde vara mer tacksam för hur skönt det är när dom är friska, för det är verkligen överhuvudtaget inte kul när dom är sjuka..gnälliga och mammiga och jag tycker så synd om dom. Å denna eviga kamp med penicillinet...grrr!!!!! å vem var så dum o uppfann fruktsmak som det så fint heter. BS säger jag bara, smaka själv blääää. Samma med flytande alvedon!! SKogsbärssmak?? nähä du fy fy fy, inte hjälper det, det enda som kanske kan hjälpa är att locka med nån chokladbit- EFTER att det äckliga åkt ner ja!

Nä det var nog allt jag orkade med just nu, ska nog försöka sova för jag misstänker att det kan bli lite ont om sömn inatt. Hej svejs.

Det är som det är..

Ja, då fortsätter jag...
Albin har fått feber:( om det är öronen så blir det rör denna gång.. Vore väl kanske lika bra så han slipper detta.

Vad du än sa eller gjorde så var det nåt som var helt rätt.. jag vet inte hur men nånstans måste det väl ändå sitta någon liten själ som ser till att saker och meningar hamnar precis rätt.. och ibland är det verkligen tvärtom. Gud så fel några ord kan bli i ett läge..Om jag visste hur det skulle bli så fanns heller ingen tvekan. men kanske vore det inte ens kul att veta i förväg, kanske är det just det som är meningen, att försöka, att falla, att resa sig, komma igen men istället med mer styrka och förtroende för ....
För om det inte vore så då skulle jag ju inte ens haft mod att stå kvar i motvinden.
Om man inte vet vad saker handlar om så är det så lätt för missförstånd. Jag vet det, men det är väl beroende på hur man tolkar en mening.. kan säkert bli så här oxå just nu men eftersom jag skriver för min egna skull så låter jag det stå för den som läser, att tolka situationen. Spekulera inte, fråga inte, jag fortsätter ändå mohaha.
Så hur vore det då, att va redig och ha svaren på allt. Jag tänker faktiskt inte ens försöka , jag tänker åka med på vågen, låta ***** visa mig vägen och jag hoppas så att det blir det rätta.
Friends are like stars, you do not always see them, but you know they are always there.

Stjärnor och skit!

Tadaaa!

Då var man på plats och nu ska jag börja blogga hade jag tänkt.. Eftersom jag alltid har så mycke funderingar och eftersom jag egentligen älskar att sitta och skriva så borde detta passa mig..

Men bara för det så låser det sig och plötsligt känner jag mig helt tom på ord.
Vilken kväll.. Albin somnade typ nyss, han bara vägrade somna tidigare. Jag lät honom hållas och han fick leka, här kör jag icke med några supermamma-metoder, 5-minuters eller nåt annat.
Runt omkring mig är det väldigt mycke just nu.. vänner som mår dåligt, tänker och som jag inte vet hur jag ska göra för att kunna hjälpa..jag kan nog inte det, tror det är bäst att bara finnas där för dem, och det vet dom att jag gör. JÄMNT. Men åå vilka fina människor det finns <3
Gud vad jag saknar min älskade Jason. Min fina långhåriga schäferpojk. Kommer aldrig mer att hitta en sån klippa som han var... Men hund ska det bli igen ändå, och jag är säker på att jag inte glömmer Jason för det..

Så vad skriver alla om egentligen, alla som bloggar... gör dom det för sin egen skull, eller för att dom vill att alla ska få en inblick i deras vardag...? Jag antar att det är olika, upp till var o en såklart, vissa öppnar sig helt, som en offentlig dagbok, well, that´s not gonna happen here:) Vissa saker mitt i vardagen får man nog behålla för sig själv.. har fått klara bevis på att det kan bli så fel annars;)
Vi får väl se vad det blir, just ikväll kände jag bara att jag ville komma igång, även om innehållet blev snålt...