Tänk att jag för 5 år sedan hade en liten man i mina armar. En liten miniman som var det vackraste jag nånsin sett. En liten man som tyvärr hade kolik sina första månader..där och då trodde jag aldrig jag skulle överleva den tiden, men tänk att det gjorde jag, vi gjorde det ! Idag har han haft sin 5årsdag, paket, men det var inte bara frid och fröjd och lyckliga ögon. Det var tårar och krig, detta mest från lillebrors sida som tyckte att det var han som fyllde år och ville ha Felix grejer hela tiden. Ändå hade faktiskt Albin oxå fått ett eget litet paket, men vad hjälpte det..? Ja, dagen har vart bra iaf, även om vi inte vart ute nåt större. Det har blåst svinkallt och sen har vi haft och gjort här inne iaf.
Imorron kommer mamma o pappa hit, och på lördag ska Felix o Emil ha sitt barnkalas tillsammans och på em blir det kalas igen med släkten. Så det känns som att 5åringen här hemma fyller i flera dagar nu.
Imorron ska vi till kss och göra pricktestet. Vore så oändligt synd om det visar sig att han inte tål Melker. Men vi får ta det som det kommer, än vet vi ju inget.
Min älskade vän, jag saknar dig, saknar dig, saknar dig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar